Brukarrådet 14/10-14

Brukarrådet 2014-10-14

Närvarande: Åsa Eldståhl Johansson, arbetslag 2-3, Anette Norberg Fredriksson, arbetslag 1, Carin Andersson, arbetslag fskl, Anna Enesund, förälder 1B, 4B, Jennie Martinez, förälder 1A, 5B, Johanna Ansler Johansson, förälder 2A,5B, Ann-Helen Olofsson, förälder 6A, Marianne Ek, förälder 7A, Christer Bjuhr, förälder 2B, 4A, Karolina Lundström, förälder 3B, Ann Alatalo, lag grundsärskolan, Jan Gunnare, förälder 3A, Maria Lycksell, lärare 6-7, Stina Engström, förälder förskoleklass B, Conny Persson, rektor särskola, 4-5, Annika Andersson, rektor 6-9, Riitta Kotavuopio Olsson, rektor f-3
Syftet med Brukarrådet
Föräldrar, skolpersonal och rektorer kan lyfta frågor om skolan lokalt och nationellt. Även frågor om skolans inre arbete kan lyftas.

Föräldrars frågor En fråga till 5B skickas av en förälder. Conny tar med frågan till årskursen och återkommer med svar.

 Finns det vikarier när lärare är sjuka? Annika berättar att det nu finns något fler vikarier och det är något lättare att få även korttidsvikarier. Situationen i sexan är löst för denna vecka.

 En förälder frågar om nya regeringsdirektiv. Skolans svar är att det är för tidigt ännu, men när sådana kommer informerar vi b. l. a på Brukarrådet.

 En förälder ställer en fråga om fritids. Carin svarar på frågan.

 Skolskjutsar mellan Bolags- och Nya Raketskolan? Kommer det att fortsätta? Vi kan inte svara på frågan, utan får återkomma med svar senare.

 Trappor till andra våningen i modulerna är farliga. Vi konstaterar att vi inte kan göra annat än att prata med barnen om att de tänker på att inte springa i trappor och ta det försiktigt. Personal kommer att prata med eleverna om de farliga trapporna.

 Föräldrar tar upp att det är för få torkskåp i modulerna. Går det att komplettera med nya torkskåp? Riitta tar reda på det.

 Klockor utomhus? Har vi sådana? Kan vi skaffa en projektor med klocka som lyser på väggen? Rektorerna tar reda på om det går att ordna.
　

 Lösning på trafikproblemen vid modulerna? Är det möjligt att lösa? Kan det ordnas en cirkulationsplats? Hastighetsmätare, går det att ha här utanför? Rektorerna frågar trafikingenjören. Gångtävling föreslås som en åtgärd för att minska trafiken vid Rakethallen.

 En förälder frågar om studieresultaten och om de har påverkats av situationen på skolan. Rektorerna redovisar kort om resultaten i våras. En mer detaljerad genomgång av resultat görs senare i Brukarrådet.

 Uteverksamhet på idrotten för de äldre barnen, frågar en förälder om? Frågan går till personalen via dessa minnesanteckningar.
Rektorers ärenden:
Conny informerar om förstelärarreformen. Vi berättar vilka som är förstelärare och vilka inriktningar de har. På Nya Raketskolan har vi fem förstelärare. Lena Häggström med fokus på svenska, Cecilia Norgren, matematikhandledare i Mattelyftet, Lars Boden med inriktning slöjd, Jeanette Kuoppa med fokus på Naturkunskap och Ann-Charlotte Niemi med inriktning IKT. Rektorerna berättar om pågående arbeten som har koppling till förstelärare.

 Mattelyftet Vi berättar om den stora statliga kompetensutvecklingen i matematik. Många lärare från Nya Raketskolan deltar i satsningen hela året. Lärargrupperna från Kiruna träffas en gång per vecka under hela läsåret. Utbildningen består av flera moduler. I Kiruna Kommun är det modulerna problemlösning och taluppfattning som lärarna arbetar med inom Mattelyftet. Även rektorerna går Mattelyftet för rektorer tillsammans med andra rektorer i landet. Genom Mattelyftet utvecklas det kollegiala lärandet hos lärarna.

 Lokalfrågan: Vi berättar om mötet med NCC. Information om detta finns på hemsidan. Renoveringen av del 3, lågstadiesidan, påbörjas v.43. Under denna vecka sker planering av arbetet. Arbetena beräknas vara klara i mars, men modulerna kommer att finnas kvar till juni.

 Ekonomi: Återhållsamhet när det gäller inköp p. g. a strängt ekonomiskt läge i kommunen.
 Vi förklarar resursfördelningssystemet för föräldrarna. Bemanning av skolan styrs av antalet elever. Olika stadier har olika koefficienter beroende på komplexiteten av verksamheten. T e x en elev på högstadiet genererar mer medel än en lågstadielev p g a att lågstadiet har färre elevtimmar, färre ämnen e t c.
Om skolans systematiska kvalitetsarbete
Vi berättar om de prioriterade områdena i vårt kvalitetsarbete. Annika berättar om vårt systematiska kvalitetsarbete, som vi bedriver utifrån ett årshjul. Personalen dokumenterar
arbetet kontinuerligt under året och gör analyser av arbetet kvartalsvis. I samband med analysen läggs nya mål upp. Under detta år har vi följande fokus:
Genus
Annika berättar att vi valt denna fokus p. g. a att vi ser skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. Vi har genusgrupp i skolan, som kontinuerligt förkovrar sig i genusfrågor. Vi har planerat in en genusdag för hela området den 16 december.

Läsförståelse Kommunen har under en längre tid satsat på språket och språkutvecklingen. Vi ser i resultaten att vi behöver utveckla undervisningen i läsförståelsen ännu mer. Förra året deltog kommunens lärare i en bokcirkel. Lärarna läste samma forskningsbaserade bok om lässtrategier. Under detta år har många arbetslag på skolan fortsatt med projekt som baserar sig på den lästa litteraturen,

Måluppfyllelse i matematik Se Mattelyftet ovan. Mattelyftets syfte är att höja kvaliteten på matematikundervisningen.

Tematiskt arbete Tematiskt arbete är en av fem ben i verksamhetsidén. Vi tror på att det tematiska arbetet utvecklar barnens helhetssyn på lärandet och möjliggör för skolan att hinna med det som skall behandlas i de olika ämnena under skoltiden.
Elevinflytande
Elevinflytandet är en viktig del i lärandet. Elever som har inflytande över sitt lärande är mer motiverade och når bättre resultat. Därför betonar vi vikten av elevinflytande och väver in det i vårt dagliga arbete med eleverna.

Kollegialt lärande Kollegialt lärande tillämpas i Matematiklyftet och i läsprojekten. Enligt forskning är kollegialt lärande ett av de effektivaste sätten att kompetensutveckla sig.

Entreprenöriellt förhållningssätt Femton personal har gått en utbildning entreprenöriellt förhållningssätt. Vi ser att denna utbildning stödjet de processer som vi har igång i skolan.
Rektorerna förtydligar att den enskilda skolan har egna prioriterade områden. En förälder frågar att de prioriterade områdena mer handlar om värdegrund? Annika berättar hur fokusområdena hänger ihop med de olika ämnena.
Diskussion om skolans kontakter med övriga samhället
En förälder frågar om hur mycket skolan har kontakt med samhället utanför? Conny berättar hur vi har tänkt med kontakten med näringslivet. Annika berättar om SYV-arbetet och resonemang kring hur SYV utvecklas framöver.

Kan föräldrar komma att berätta om sina arbeten, frågar en förälder. Föräldrar är välkomna att berätta om sina arbeten för elever.
Hundar på skolgården
Många kommer med hundar till skolgården. Vi tycker inte att det är lämpligt av många olika skäl. Många är rädda för hundar och vi har sett att elever har retat hundar som varit fast vid skolan. Vi vill inte att föräldrar tar med hundar till skolgården.

Frukt med till skolan? Skolan skall vara kostnadsfri, enligt skollagen. Att ha frukt med sig är frivilligt, men hur frivilligt blir det när skolan har fruktstund, frågas det. Hur gör vi? Högläsning i stället för fruktstund? Skolan kan inte begära att elever tar med frukt, men vi kan inte heller förbjuda elever att ta med sig frukt.

Nästa Brukarråd 4 december 18.30.
Vid tangenterna,
Riitta